Den välförtjänta vilan

Efter ett riktigt hårt träningspass är det få saker som känns som lika lyxiga som att bara sätta sig ned och njuta av att inte röra på sig. Det känns liksom som om att man har förtjänat att bara vara immobil en stund och bara andas in lugnet. 

Tycker du att detta låter som ett rent påhitt så har du uppenbarligen aldrig kört ett högintensivt kettlebellpass. Testa att köra 100 raka snatchar och se hur det känns efteråt.

Ja du måste förstås först bemästra den vanliga kettlebellswingen, annars kan det gå riktigt illa. Det viktigaste att tänka på är att du inte ska böja på knäna lika mycket som du ska sätta dig bakåt – ungefär som när du sätter dig ned på en stol från Herman Miller. Det är höfterna som leder rörelsen – inte knäna.

Faktisk så kan man börja träna på enhandsswingen genom att just sätta sig ned på en stol, på riktigt. Då får du snart in känslan för hur rörelsen ska gå till. Tänk dock på att du inte kommer att sätta dig lika djupt sedan när du faktiskt swingar kettlebellen.

När du väl känner dig trygg i enhandsswingen så kan du sedan börja bygga på med snatchen. Eller för att främja det svenska språket: ryck. Ett ryck avslutas med kettlebellen ovanför huvudet, innan rörelsen tar dig tillbaka till utgångspositionen igen.

Nåväl, när du väl har fått in tekniken så kan du börja jobba dig upp mot hundra swingar med en hand. Självklart får du byta hand mellan varven.

Jag lovar att du kommer att stå högröd i ansiktet, kippandes efter andan efteråt, och bara vilja sitta ned en stund. Vi snackar rejäl njutning. För det är ju som bekant så att allt som är värt något i livet är sådant som man faktiskt har fått kämpa för.