Energibesparing - sänk kostnaderna och stärk fastighetens värde

Energibesparing handlar om att minska användningen av el och värme utan att försämra inomhusklimatet. För fastighetsägare, företag och bostadsrättsföreningar kan smarta åtgärder ge lägre kostnader redan inom några månader. Samtidigt får byggnaden jämnare temperatur, färre klagomål och blir mer attraktiv på sikt. Nyckeln är att se hela systemet från styrning och driftstider till klimatskal och ventilation.

Vad effektiv energibesparing egentligen innebär

En genomtänkt energibesparing börjar inte med stora ingrepp. Den börjar med att förstå hur byggnaden beter sig i vardagen. Hur ofta går värmen för fullt i onödan? Var läcker värmen ut? Vilka tider är huset faktiskt i bruk?

En praktisk definition på energibesparing i fastigheter är:
att minska energianvändningen genom bättre styrning, rätt inställningar och smartare teknik, samtidigt som inomhusklimatet hålls stabilt och behagligt.

I många hus står värme- och ventilationssystem för en stor del av energianvändningen. När dessa system är felinställda kan det leda till:

• för höga innetemperaturer
• ojämn värme mellan olika våningar
• fläktar som går dygnet runt
• onödigt höga värmekostnader

Genom att justera värmekurvor, drifttider och temperaturgränser anpassas energinivån efter verkligt behov. Små förändringar, som sänkt temperatur nattetid eller optimerade helgscheman, kan ge tydlig skillnad på nästa faktura.

Ett modernt styrsystem med uppkopplade givare ger dessutom en tydlig bild av hur temperaturen varierar i olika delar av byggnaden. Larm och loggar hjälper till att hitta avvikelser tidigt. I stället för att vänta tills klagomålen blir många kan ansvariga agera proaktivt.

Tre områden som ger snabb och hållbar besparing

För att få både snabba och långsiktiga resultat lönar det sig att fokusera på tre huvudområden: styrning, flöden och klimatskal.

1. Styrning och driftstider
I många fastigheter är värmen inställd för säkerhets skull. Temperaturen skruvas upp någon grad extra och systemen får gå lite längre än nödvändigt för att undvika klagomål. Över tid blir den här marginalen dyr.

Genom att:

• sätta rätt värmekurva
• optimera start- och stopptider
• skapa behovsanpassade scheman för vardag, helg och lov

kan energianvändningen minska kraftigt, ofta utan att någon ens märker skillnad i vardagen. Väderkompensering gör dessutom att värmen automatiskt anpassas efter utetemperaturen. Det är särskilt värdefullt i områden med snabba väderomslag.

2. Injustering av värme och ventilation
Fel flöden är en dold energitjuv. Radiatorer och ventilationsdon som inte är korrekt injusterade kan orsaka kalla hörn, överhettade rum och onödig energiförbrukning. När flödena trimmas in får varje del av huset rätt mängd värme och luft.

En injustering innebär bland annat:

• kontroll av tryck och flöden i värmesystemet
• anpassning av radiatorer så att värmen fördelas jämnt
• justering av ventilationssystem så att luftmängder stämmer med behovet

Resultatet blir jämnare temperatur, lägre effektbehov och mindre slitage på utrustningen. För många bostadsrättsföreningar är detta en av de mest kostnadseffektiva åtgärderna.

3. Klimatskal och kompletterande teknik
En stor del av värmeförlusterna sker via fönster, dörrar och otäta väggar. När man arbetar med energibesparing i klimatskalet handlar det sällan bara om att byta till nya fönster. Ofta ger en kombination av flera mindre ingrepp bättre ekonomi:

• energiglas och förbättrade tätningar
• dörrtätning och åtgärder i trapphus
• kompletterande isolering av vind eller väggar
• styrd solavskärmning för att minska kylbehov sommartid

I mindre lokaler, förråd eller avgränsade delar av en byggnad kan en luftvärmepump vara ett rimligt komplement, särskilt där befintligt system är ineffektivt. För större fastigheter kan frånluftsvärmepumpar eller andra återvinningslösningar ge stor nytta, men då krävs en noggrann lönsamhetsbedömning baserad på aktuella energipriser och driftmönster.

Så blir energibesparing en naturlig del av förvaltningen

För att energibesparingen ska hålla över tid behöver arbetet bli en del av den löpande driften. Engångsåtgärder räcker sällan. Ett strukturerat arbetssätt kan till exempel se ut så här:

• Nuläge: En snabb genomgång av styrsystem, drifttider, kurvor, ventilation, belysning och tidigare energistatistik. Syftet är att se var de största läckagen finns.
• Åtgärdslista: Förslag prioriteras utifrån besparingspotential, komfort och investeringsnivå. Enkla inställningar kommer ofta först, större investeringar senare.
• Införande: Värden ställs in, drift följs upp och ansvariga i förening eller förvaltning får stöd i att tolka data och klagomål.
• Uppföljning: Regelbundna rapporter med kWh per kvadratmeter, temperaturer, drifttider och eventuella larm gör det lättare att se trender och justera vidare.

När siffrorna blir tydliga ökar engagemanget. Styrelser och förvaltare kan visa på konkreta resultat för medlemmar och hyresgäster. Klagomål på kyla och drag går att koppla till faktiska händelser i systemet, i stället för att gissa.

För småhus inom en förening kan statliga stöd ibland vara aktuella. Villkor och nivåer ändras, så det är klokt att löpande hålla koll på information från myndigheter. Stöden kan göra större åtgärder, som förbättringar av klimatskalet, mer lönsamma.

Den kanske viktigaste effekten av genomtänkt energibesparing är att byggnaden blir mer robust mot svängande energipriser. När energi används effektivt blir varje prisökning mindre kännbar. Samtidigt ökar värdet på fastigheten när driften är dokumenterat stabil och kostnadseffektiv.

För fastighetsägare, företag och bostadsrättsföreningar som vill ta nästa steg kan det vara värdefullt att ta hjälp av en oberoende expert med fokus på styrning, injustering och långsiktig drift. Ett exempel på en aktör som arbetar på det sättet är Secon, som hjälper kunder att hitta praktiska och lönsamma lösningar för energibesparing i befintliga byggnader.